Någon tål tydligen inte alkohol, hahaha (nej de är inte jag på bilden). Dag nr 2 började med att jag var så bakis att jag visste inte vart jag skulle ta vägen. ALDRIG MER TEQUILA MARGARITA! Vaknade av att en kvinna knackar på dörren: "Frukost!... Hallå... Ska jag komma upp med en bricka istället?". Hahah, där satt jag och fick frukost på sängen av kvinnan som ägde stället för jag var för bakis för att gå ut till matrummet och äta. Lyx! Haha. Sedan var jag tvungen att vara ute innan elva för annars så skulle jag få betala en till dag. Så jag packade ihop mitt pick o pack och drog mig till närmaste staden som heter Llolleo.

Där ringde jag till ett hotell som jag hade fått en lapp om. De låg väldigt centralt och bra men var dyrt, 500 kr för natten (i Chile är de dyrt). Plus att tv:n funkade inte ens, piss tv :(  Medans min andra halva låg hemma och sov för hon var så bakis så drog jag ut själv och röjde. Drog ut med Erik och hans kusin Jorge. Dom måste ha trott att vi var "Swingers" när vi dansade. Hahah, eftersom vi var tre så fick jag dansa med båda två. Blev mycket dubbelmacka, haha. Alltså ni skulle sett hur dom dansade på dansgolvet. Oh my God! Jag lovar, jag var chockad! Kunde inte sluta stirra på folket som seriöst hade sex på dansgolvet. They were frickin' fucking on the dancefloor! Tjejerna var upptryckta med ansiktet mot fönsterrutorna med kläderna helt avtagna nästan och killen bakom som juckade på som fan och drog tjejen i håret och klämde här och var och naffsade på öronen och slickade vid halsen. Helt sjukt! Hahaha.. Aldrig sett något så porrigt.. Och de var inte bara ETT par utan ALLA! Hahah, där bland alla var jag "Jungfru Maria", hahahah..




Jorge tog mig till en strand i närheten (en bild på stranden ovan). Det var här tsunamin var för nästan ett år sedan när de var den stora jordbävningen i Chile. Bakom mig där jag satt och tog detta kort så var det en massa med stugor. ALLT var borta. Vattnet drog med sig allt. Dom har fortfarande inte hittat alla människor som levde där, allt hamnade i havet. Fanns en massvis med platser med kors och tända ljus för alla dom som dog i tsunamin. Samtidigt som det var hemskt allt som hände där så var de fridfullt och mysigt att bara sitta där och prata och kolla på vattnet. Vattnet verkade så lugnt, men samtidigt så vågade man inte lita på de.
Stilla havet är allt annat än stilla!